...provar jag att odla i år. Mest för att min mamma hade många fröer och undrade om jag ville ha. Jag visste väldigt lite om bovete, vet egentligen fortfarande väldigt lite. Till exempel kände jag inte till att det är en så här fin växt. Inte trodde jag heller att den skulle växa så bra i gången, mitt emellan mina noga förberedda odlingsbäddar. Strax innan vi skulle så, jag och dottern, tog vi nämligen en liten paus (sannolikt fikapaus, vi fikar ganska ofta...) och råkade glömma påsen med alla fröpåsar i ute i trädgårdslandet. När vi kom ut var nästan alla fröpåsar öppnade, sönderhackade av fågelnäbbar... En del, som bönorna, hade inte kommit så långt utan de kunde vi samla ihop. Annat trodde jag hade gått förlorat, men senare har jag fått små glada överraskningar; som dillen som växer i en klump i kanten av köksträdgården, och så då bovetet som står i gången mitt emellan sockerärtorna och potatisen. Trevligt!
Bovete är inget sädesslag, men används som alternativ till sådana, som gryn och till mjöl. Faktum är att det verkar ha odlats en del bovete här i södra Sverige tidigare, trots att den numera känns ganska exotisk.
"...Men hufwudsakeligen sås Bohwete i Skåne för at deraf mala gryn, som gifwa en likaså lätt som sund föda, i synnerhet för dem som hålla på at wederfås efter sjukdommar, och endast tåla lätt föda, fast Skånska Slättboen, som will hafwa swårsmält mat, som länge kännes, icke älskar Bohwetet...
...Sällan maler man Bohwetet til mjöl, men det mjöl, som fås wid grynmalningen, är ganska tjenligt til Brödbak, Pannkakor, Mjölwälling...
...Bohweteblomman gifwer en rik föda för Bi; men Honingen blir icke synnerligen god."
Ur Försök til en Flora Oeconomica Sveciæ av A. J. Retzius (1806)
